Författare Ämne: Erik Ångerman Sursill (läst gånger)
Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för
Köp och SäljHär kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp. Se de senast inlagda annonserna |
Då jag tidigare redan nämnt släkter som Hoffrén, Lithovius och andra prästsläkter i mina artiklar är det nog ingen överraskning att jag också har hittat till den stora släkten Sursill.
Min släkt hamnar där via några olika linjer, närmast då genom min mormors farfars mor Maria Lovisa Hoffrén ().
Maria Lovisa var född i Tavinsalmi by i Maaninka församling, Savolax som ett av 10 barn till bonden Johan Abraham Hoffrén () och hans hustru Maria Ruotsalainen (). Under hennes uppväxt regerar Gustaf IV Adolf men ca 12 år gammal, efter års krig, skulle hennes familj och alla andra i Finland bli ryska undersåtar, under tsaren Alexander I, men i ett ganska självständigt storfurstendöme, där bl.a. administrationen får fortsätta att skötas på svenska.
Livet går vidare och vid 26 års ålder, , blir hon gift med bonden Olof Savolainen () från samma by. De får 7 barn mellan åren , varav den äldsta sonen Zachris är min mormors farfar. Maria Lovisa avlider som änka, 82 år gammal.
Handelsmän och präster
Släkten Hoffrén kom ursprungligen från Österbotten, där den tidigaste anfadern hette Olof Törielsson levde i Salo socken i mitten av talet. Han var gift med en dotter till handelsmannen Jöns F
Genealogia Sursilliana
Genealogia Sursilliana is an old and large genealogy of Finnish Ostrobothnian families descending from a 16th-century wealthy Swedish farmer, Erik Ångerman, nicknamed Sursill. He had several children, both sons and daughters, most of whom moved to today's Finland. The Sursill genealogy consists of cognates (both male and female) descendants.
History
[edit]A Swedish born 17th century bishop of Turku, Johannes Terserus, made a genealogy of the Ostrobothnian clergy families in his diocese, while making a large visitation in the diocese. According to the example of Johannes Bureus, he wanted to write a genealogy of the "large family in Ostrobothnia" which Bureus mentioned in his manuscript Om Bura namn och ätt.[1] This "large family" descended from a wealthy farmer in Teg, Umeå, in West Bothnia, called Erik Ångerman, who had a nickname Sursill (meaning Surströmming). According to Bureus, Erik or his wife Dordi possibly descended from Bure family,[2] although this remained uncertain. Most of Erik's and Dordi's children moved to Finland. Their many daughters and granddaughters married the progenitors of the well known cler
Sursillin suku
Sursillin suku (lat. Genealogia Sursilliana) on vanha ja laaja suomalainen sukututkimuspohjalaisista suvuista, jotka polveutuvat luvulla eläneestä länsipohjalaisesta talonpojasta. Sursillin suku pitää sisällään sekä mies- että naislinjaiset jälkeläiset.
Sursillit
[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]Sukuteoksen lähtökohtana on uumajalainen vauras talonpoika ja lautamies Erik Ångerman, jota kutsuttiin nimellä Sursill (hapansilli). Hänen puolisonsa lienee ollut Dordi-niminen henkilö. Ångerman eli luvun alkupuolella ja lienee kuollut noin ja on kantaisä laajalle jälkeläisverkostolle myös Suomessa.
Erik Sursillin lukuisista lapsista viisi hajautui nykyisen Suomen alueelle: Catharina, Magdalena, Östen, Carl ja Margareta. Heistä Östen Erikssonilla, joka toimi Uumajan voutina ja siirtyi myöhemmin mitä todennäköisimmin lastensa kanssa Suomeen, oli seitsemän tytärtä: Anna, Catharina, Christina, Margareta, Brita, Barbro ja Magdalena. Näistä seitsemästä tyttärestä alkavaa sukuhistoriaa kutsutaan esimerkiksi luvun painoksessa ”Seitsemän Sursill-sisaruksen sukuluetteloksi”.
Barbro Sursill avioitui Tukholmaan erääseen kauppiassukuun ja Margareta naitiin Laihialle. Muu
Genealogia Sursilliana
Genealogia Sursilliana är en släktutredning om efterkommande till den vid mitten av talet avlidne umebonden Erik Ångerman, kallad Sursill, i Tegs by. Utredningen har publicerats i flera versioner, och omfattar idag 14 generationer ättlingar till Erik Ångermans döttrar och söner och berör omkring släkter med rötter i österbottniska prästfamiljer. Erik Ångerman fick sonen Östen Eriksson Sursill, vars hustru Magdalena (Malin) Eriksdotter och döttrar tillhörde MtDNA-haplogrupp J1c7a.[1]
Utredningens historia
Den ursprungliga släktutredningen kom till som en biprodukt av biskop Johannes Terserus (–) planerade historisk-geografiska skildring av Österbotten. Insamlingen av materialet till detta under en inspektionsresa – till Österbotten gav honom ett genealogiskt källmaterial av vilket framgick de österbottniska prästernas komplicerade släktskapsförhållanden och deras härstamning från Erik Ångerman. Terserus ville göra en liknande utforskning av denna finlandssvenska släkt som Johan Bure några år tidigare hade gjort av Bureätten, och inkluderade därför både manliga och kvinnliga släktled. Terserus manuskript trycktes aldr