Ett vanligt och viktigt prov på sjuka patienter.
Sammanfattningsvis:
Blodgas bör tas arteriellt hos patienter i cirkulatorisk chock, eller för att korrekt kunna avgöra nivån av hyperkapni hos tex KOLpatienter, samt för patienter med komplex metanol rubbning.
- Venös blodgas som screen ersätter arteriell i de flesta fall.
- Skillnad i pH ligger runt (högre skillnad hos patienter i grav chock, varför arteriell blodgas bör tas på patienter in cirkulatorisk chock).
- pvCo2 som har normalvärde venöst är normalt även arteriellt. (% sens för 6 kPa som cutoff). Ju större avvikelse, desto mer differens. Bra för screening, men för patienter som retirerat tidigare, eller misstänks kunna göra det är arteriell blodgas direkt att föredra.
- pO2 skiljer sig förstås, men POX mätaren hjälper oss där.
- Laktat diffar en del: 0,,5 enligt några studier, men ju högre värden desto högre diskrepans. Som screening fungerar venös blodgas.
- Diabetes ketoacidos: venös blodgas räcker. (pH diffar 0,)
Kalkylator:
Konverterare mmHg till kPa bla:
Se över vad ni har för möjligheter till utvidgad blodgas: ofta vägvinnande med elektrolyter, Krea, även Ca och Cl kan fås, liksom COHb, MetH
Ny metod i stället för arteriell blodgasanalys
Egenreferat. Arteriell blodgasanalys (ABG) är etablerad standardåtgärd för att bedöma syra–basstatus (pH), ventilation och förekomst av koldioxidretention (pCO2) samt syresättning (pO2) vid akut och svår sjukdom. Arteriell blodgas kräver dock provtagning av läkare eller specialutbildad personal, behöver ofta upprepas och kan vara smärtsam för patienten.
v-TAC (venous to arterial conversion) är en ny metod för att beräkna arteriella värden utifrån en venös blodgasanalys (VBG) från ett vanligt venprov och saturationsmätning på fingret. Vi har genomfört den första oberoende valideringen av v-TAC jämfört med arteriell blodgasanalys [1].
Studien [1] jämförde 87 provpar (arteriell och venös blodgasanalys med saturation [v-TAC]) tagna inom 5 minuter under strikta kvalitetskrav på 46 inneliggande patienter med indikation för arteriell blodgasanalys. Värden för v-TAC jämfördes med arteriell respektive vanlig venös blodgasanalys. De vanligaste diagnoserna var KOL-exacerbation (28 procent), hjärtsjukdom (22 procent) och bakteriell infektion (17 procent).
v-TAC stämde mycket väl med arteriell blodgas: medelsk
Syresättning
Perifer syresättning är en funktion av hemoglobinvärde, syremättnad och blodflöde. Kolmonoxidförgiftning fungerar i detta fall som anemi och är "tyst" - den syns inte på blodgaser eller pulsoximetri.
Hemoglobinets syremättnad är inte en linjär funktion av PO2, utan har en S-form som illustreras i bilden nedan. Vid syretension över 8 kPa är kurvan ofta flack – att höja PO2 från 8 till 10 kPa, som i exemplet, ökar endast syremättnaden med 5 procentenheter. Att höja PO2 över 10 kPa ger mycket litet extra effekt på syretillgången.
Under 8 kPa stupar syresättningen ofta brant nedåt. En sänkning av PO2 från 8 till 6 kPa sänker syremättnaden med 10 procentenheter, och en ytterligare sänkning till 5 kPa sänker mättnaden med ytterligare 10 procentenheter till cirka 70 % – med klar risk för akuta organskador. PO2 under 8 kPa ger på längre sikt ökad risk för pulmonell hypertension och sekundär polycytemi. Kurvan i bilden kan dock ha olika utseenden och vara förskjuten mellan olika individer, på grund av faktorer såsom adaption till syrebrist. PO2 och saturationen korrelerar därför relativt dåligt och värden för PO2 kan inte tillförlitligt översä
Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer
Anestesiologi > Diffusion, blodgas och syra-basbalans
Blodgas
Intro
Viktiga parametrar/begrepp
- pH är ett logaritmiskt mått på aktiviteten av vätejoner i en lösning dvs -log(H+). [H+] = 40 nmolar = 4 x 10-8 mol/l → -log(4 x 10-8) ≈ 7,40 = pH
- Om pH varierar 6,,75 så varierar [H+] nmol/l
- Normalt pH i arteriell blod är 7,,45 (venöst 0,04 lägre) - Intracellulärt är pH något lägre (ca 7,0)
- En process som sänker pH kallas för acidos och en en process som höjer pH kallas för alkalos. Det är viktigt att separera dessa begrepp från acidemi och alkalemi då en person till exempel kan ha en kompenserad acidos med ett normalt pH (dvs ingen acidemi).
- Förändringar i pH påverkar enzymers funktion och därmed även cellulärfunktion
- Kroppen reglerar pH genom buffertsystem och kompensationsmekansimer
pCO2
- Ventilationsparameter - pCO2 är ett mått på balansen mellan cellulär produktion av CO2 och mängden CO2 som försvinner genom utandningsluften, dvs ett mått på respiratorisk reglering av pH
- Referensintervall (arteriell blodgas), skiljer dock bara ca 1 kPa mellan venöst och arteriellt blod
- Kvinnor: 4,,0
-
.