Allt du behöver veta om Psykos
Psykos är ett psykiatriskt tillstånd som påverkar en persons tankeprocesser, perception, känslor och beteende. Personer som upplever psykos har ofta svårt att skilja mellan verklighet och fantasi, vilket kan resultera i hallucinationer, vanföreställningar och störningar i tänkande och kommunikation. Psykotiska episoder kan vara övergående eller långvariga och kan variera i svårighetsgrad.
Psykos påverkar inte bara den drabbade personen utan även deras familj, vänner och samhälle. Det är ett komplext tillstånd som kan ha en mängd olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, miljöfaktorer och neurobiologiska faktorer.
Det är viktigt att förstå att psykos inte är en sjukdom i sig, utan snarare en samling av symtom som kan förekomma i samband med olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, schizoaffektiv störning och bipolär sjukdom. Psykotiska symtom kan också utlösas av substansmissbruk, medicinska tillstånd eller svår stress.
Tidig upptäckt och behandling av psykos är avgörande för att förbättra prognosen och livskvaliteten för drabbade individer. Genom att öka medvetenheten om psykos och förstå de faktorer som bidrar till dess utveckli
I Sverige finns ca 80 personer med psykossjukdom och den vanligaste är schizofreni med ca 30 diagnostiserade (1). Sjukdomarna visar sig oftast för första gången i tidig vuxenålder men kan komma redan i tonåren – hos män vid 18–25 år och hos kvinnor något senare, vid 25–35 år.
Vem som helst kan få psykossjukdom men det finns omständigheter som ökar risken att insjukna. Psykossjukdom påträffas bland alla samhällsklasser och folkgrupper. Den drabbar i stort lika många kvinnor som män men männen insjuknar tidigare. Vad som orsakar sjukdomen är inte känt men psykisk stress, traumatiska upplevelser och droger (framför allt cannabis) ökar risken att utveckla sjukdomen. Finns den hos föräldrar eller syskon ökar risken att bli sjuk. Man har också vissa belägg för att påverkan under graviditet på foster och infektioner skulle kunna vara en del av orsakerna.
1.
SYMTOMBILDEN VARIERAR
Att få diagnos psykossjukdom kan ibland ta tid och debuten kan vara smygande under en längre tid. Symtombilden kan variera men ofta blir den som insjuknar först tillbakadragen, undviker andra människor och uppfattas som lite märklig av sin omgivning. Sjukdomen blir oftast tydlig genom en s.k. akut
Psykos
Vad är psykos?
Psykos är ett tillstånd där din verklighetsuppfattning är påverkad. Du kan höra röster, ha vanföreställningar och se och uppleva saker ingen annan ser gör.
Ibland beror en psykos på att du har en så kallad psykossjukdom, men så behöver det inte alltid vara. En traumatisk händelse, sjukdom eller användning av vissa droger kan också utlösa psykotiska symptom.
Symptom kopplat till psykos
En psykos kan komma plötsligt. Den kan också komma smygandes och utvecklas under en längre tid. En psykos kan pågå under någon vecka, några månader eller till och med år. Om du har haft en psykos är det inte säkert att du kommer få någon mer men de kan ibland komma tillbaka upprepade gånger.
När du har en psykos blir du ofta mycket upptagen med dig själv och dina egna tankar. Dina upplevelser och känslor kan vara väldigt intensiva.
Om du har följande symptom kan du ha fått en psykos:
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Tankestörningar
Vanf&ou
Klorpromazin var det första antipsykotiska läkemedel som introducerades i början på talet. Sedan dess har flera läkemedel registrerats med den gemensamma verkningsmekanismen att alla är dopamin, D2-receptorantagonister. Förutom blockad av dopaminreceptorer verkar också flera antipsykotiska läkemedel på andra signalämnen som histamin, acetylkolin, serotonin och noradrenalin.
Haloperidol blockerar till exempel främst dopamin, D2-receptorer, medan klorpromazin, olanzapin, klozapin och kvetiapin även blockerar histamin-, acetylkolin-, noradrenalin- och serotoninreceptorer. Därför kan biverkningsprofilen av antipsykotiska läkemedel skilja sig åt markant från varandra.
Dopamin är ett signalämne i hjärnan som har betydelse för regleringen av emotioner, motivation, kognition, kroppsrörelser och prolaktinhalten i blodbanan.
Generellt har antipsykotiska läkemedel god effekt på positiva symtom som hallucinationer och vanföreställningar, medan effekten är betydligt sämre på kognitiva och negativa symtom som dysexekutivt syndrom, affektiv avflackning, initiativlöshet och apati.
Äldre preparat som finns på marknaden idag är:
Antipsykotiska l
Klorpromazin var det första antipsykotiska läkemedel som introducerades i början på talet. Sedan dess har flera läkemedel registrerats med den gemensamma verkningsmekanismen att alla är dopamin, D2-receptorantagonister. Förutom blockad av dopaminreceptorer verkar också flera antipsykotiska läkemedel på andra signalämnen som histamin, acetylkolin, serotonin och noradrenalin.
Haloperidol blockerar till exempel främst dopamin, D2-receptorer, medan klorpromazin, olanzapin, klozapin och kvetiapin även blockerar histamin-, acetylkolin-, noradrenalin- och serotoninreceptorer. Därför kan biverkningsprofilen av antipsykotiska läkemedel skilja sig åt markant från varandra.
Dopamin är ett signalämne i hjärnan som har betydelse för regleringen av emotioner, motivation, kognition, kroppsrörelser och prolaktinhalten i blodbanan.
Generellt har antipsykotiska läkemedel god effekt på positiva symtom som hallucinationer och vanföreställningar, medan effekten är betydligt sämre på kognitiva och negativa symtom som dysexekutivt syndrom, affektiv avflackning, initiativlöshet och apati.
Äldre preparat som finns på marknaden idag är:
Antipsykotiska l
.