Tistelfjäril
Tistelfjäril (Cynthia cardui)är en art i familjen praktfjärilarFjärilen förekommer i nästanhela värdenEnstaka fjärilar når ända till Sverige på försommarenArten är funnen i hela Sverigeocksåtill Vittsjödär denna fjäril är fotograferad narmare plats på en fjärilsbuske på VångenMenden kan inte övervintrahär i Sverige
Fjärilen har en vingbredd på mm och är ljusbrun med svarta fläckar samt vita fläckar nära framvingens spets. Det är en utpräglad migrant som i Europa under våren vandrar norrut från medelhavsområdet. Tistelfjärilen lägger ovala, ljusgröna ägg på tistlar och nässlor , där larven lever mellansammanspunna bladDen nya generationenflyger påsensommaren , och tillsammans med nyainvandrare kan den ibland uppträda talrikt
Fler bilder på min hemsida
Nu funkar det
Intresse - Vilda djurTeknik - Alt. teknik digitalt
Canon 5D Mark sjö
Inlagt | Läst ggr. | Permalink
Det är nog få som har undgått att var tistelfjärilens år. Googlar man på orden &#;tistelfjäril&#; och &#;invation&#; dyker det upp många artiklar på ämnet från tidningar som normalt inte har arter och natur på sin agenda. Som biolog har man fått känna sig lite märkvärdig när man mer än en gång har fått kommentera den stora mängden av stora brunfläckiga fjärilar med ett nonchalant &#;ja de kommer ju ända ifrån Medelhavet&#;. Riktigt sant är det ju inte att just vår tistelfjäril i försommarens kaprifolhäck har flugit så långt, men det är definitivt nästan säkert en avkomma från en tistelfjäril som några månader tidigare började sin resa från Nordafrika eller Mellanöstern. Och det är fascinerande nog.
Det jag gillar med bilden på tistelfjärilen ovan, som förresten min mor har tagit, är att den visar hur en tistelfjäril faktiskt ser ut efter en flygtur på hundratals mil; blek och sliten. Denna tistelfjäril representerar kämparna i livet. De som fortfarande flyger trots att vingarna kan ha reducerats med en tredjedel av hårda vindar. Det är långt ifrån den nykläckta, fotoshoppade tistelfjärilen som får pryda framsidan av kalendrar och bokomslag. Men den är vacker ändå, för att de
Tistelfjäril
Tistelfjäril, Vanessa cardui, är en fjärilsart i familjen praktfjärilar, Nymphalidae.[1] Fjärilen förekommer i alla världsdelar förutom Sydamerika och Antarktis.
Arten fördes tidigare till släktet Cynthia som numera i sin helhet förs till släktet Vanessa.Nationalnyckeln listar fortfarande tistelfjärilen under Cynthia.
Fjärilen har en vingbredd på 51–62 mm och är ljusbrun med svarta fläckar samt vita fläckar nära framvingens spets. Det är en utpräglad migrant som i Europa under våren vandrar norrut från medelhavsområdet, och är känd för sin förmåga att förflytta sig över långa avstånd[2]. Tistelfjärilen lägger ovala, ljusgröna ägg (som senare blir mer grågröna) på tistlar[3] och nässlor, där larven lever mellan sammanspunna blad. Den nya generationen flyger på sensommaren, och tillsammans med nya invandrare kan den ibland uppträda talrikt.
Enstaka fjärilar når ända till Sverige på försommaren. Arten är funnen i hela Sverige, men kan inte övervintra här.
Referenser
Källor
Noter
Tistelfjärilens nordafrikanska liv
Under sensommaren och fram till och med september är Marocko och Algeriet i stort sett tomt på tistelfjärilar, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), men under hösten flyttar stora mängder tistelfjärilar från Europa till Nordvästafrika. Flytten över Medelhavet sammanfaller med ökad tillgång på värdväxter för larverna.
Tistelfjärilens flyttning norrut genom Europa under vår och försommar är välkänd (se t ex. Europeiska tistelfjärilar flyttar till Sahel), men återflyttningen under hösten har inte studerats lika ingående.
Under – studerades inventerades ett stort antal platser i Marocko och Algeriet för att finna tistelfjäril, och undersöka tillgång på potentiella nektarkällor och värdväxter.
Under sensommaren och fram till och med september fanns i stort sett inga tistelfjärilar alls i området, varken flygande fjärilar eller ägg eller larver. Under oktober–november ökade antalet fjärilar snabbt. Fjärilarna hade ganska slitna vingar, vilket tyder på att de flugit längre sträckor. Snart kunde man finna ägg och larver på lämpliga värdväxter, och när de sista europeiska fjärilarna anlände under senhösten möttes de av de första nykläckta nordafrik
.