Jag blev lite nyfiken på historian bakom lussebullarna och började leta :)
Julen är som sagt en högtid då det bakas flera olika sorters symboliska bröd. Inte bara till kristendomens ära, midvintern har firats med olika rituella högtider längre än så.
Bröddeg är ett enkelt, billigt och tacksamt material att forma figurer av.
Enligt Anna Freij så har människor bakat bildbröd redan på hednatiden, vanligtvis med bilder av gudar. Lussekatter bakades för att hålla onda makter borta och för att kalla på de goda krafterna. Lussekatterna har inget med Lucia att göra som man kan tro, och som många gör. De bär på en äldre historia
Enligt de flesta tolkningarna så sägs det att seden med lussekatterna härstammar från talets Tyskland. Där bakades de för att hindra djävulen från att klä ut sig till en katts skepnad och ge barnen smisk, medan Jesus i form av ett barn delade ut bullar till snälla barn. Djävulen kallades också för Lucifer och i folkmun började man kalla bullarna för lussekatter. Bullarna kunde formas till olika figurer men solkors var vanligast. För att hålla den ljusskygge djävulen borta färgades och smaksattes lussebullarna med d
Lussekatter—eller lussegaltar?
Hur lockar man besökare? Med lussekatter, såklart.
Det gjorde i alla fall Skansen år när de ville etablera sin nya julmarknad.
Situationen för julmarknader var allvarlig. En poliskommissarie klagade över att julmarknaden på Stortorget i Stockholm bestod av ”utländskt skräp” till oskäliga priser och samlade ”slödder, ficktjufvar och oroselement”. Att en så stadig institution varit hotat är kanske lite svårt att tänka sig idag, men klagomålen gjorde att marknaden upphörde helt under flera år i början av talet.
Med sin vanliga vilja att bevara svenska seder ryckte Skansen in och utökade sin befintliga marknad avsevärt. En lyrisk artikel beskriver alla de hantverksföremål som finnas att köpa—handstöpta ljus, vackra dockor, och julbockar. Till och med skinnfällar (varav några av kattskinn!) fanns att köpa.
På gottesidan skulle marknaden inte vara sämre. Julbröden med ”deras originella utseende och roliga namn” förekom i mängder:
Lussekatt
Lussekatt är ett svensktbakverk av vete[1] som är starkt förknippat med advent, lucia och jul. Lussekatten är en vetebulle som oftast är gulfärgad av saffran, men lokala varianter med kardemumma istället för saffran förekommer också.[2] Lussekatten kallas även för lussebulle, lussekuse, saffransbulle, saffranskuse eller julkuse (förr: dövelskatt eller dyvelkatt).[3][4]
Historik
Enligt en tolkning var det i Tyskland på talet som seden med lussekatt kom till. Enligt sägnen gav djävulen, i kattens skepnad, barn stryk, medan Jesus i form av ett barn delade ut bullar till snälla barn.[5] För att hålla den ljusskygge djävulen borta, färgades lussekatterna med den gula saffranskryddan.[5]
I Nederländerna och norra Tyskland finns ett jäst sött julbröd av vete som heter duivekater. Det exporterades troligen till Göteborg under talet. "Dyvelskatter" och "djävulskatter" är enligt Nordiska museet troligtvis försvenskningar och har sannolikt inget med vare sig katter eller djävulen att göra.[6]
Lussekatter har i Västsverige förr även kallats dövels- och dyvelkatter, där "dövel" ursprungligen bety
Sök på Högtider
Kort svar: &#;Lusse&#; i lussekatt är en alternativ benämning på &#;lucia&#; och &#;katt&#; kommer av att bakverken tidigare kallades djävulskatter eftersom de i Tyskland serverades av djävulen och katten sedan lång tid tillbaka förknippades med just djävulen.
Under luciafirandet är det vanligt att man fikar med kaffe och en eller flera lussekatter. Lussekatterna är likna givna till lucia som semlorna är på fettisdagen.
Själva firandet av lucia i Sverige den 13 december har en bakgrund som inte är helt glasklar. Rötterna som löper bakåt genom seklerna har gett upphov till en del osämja bland folklivsforskare i hur man ska förklara traditionen. Vi vet att firandet hänger samman med att lussenatten var årets mörkaste natt, men däremot är ursprunget till luciagestalten oklar.
Dels finns det de (bl.a. C.W. von Sydow och Jan-Öyvind Swahn) som förklarar lucians utseende med att det kommer från den tyska Kinken-Jes (en en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret), dels finns de (bl.a. Hilding Celander och Nils-Arvid Bringéus) som menar att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.
Om man följer den första skolan (att lu
.