Offentliga register-definition
Registrerad Fysisk person vars Personuppgifter Behandlas.
Kontoförande Institut bank eller annan som medgivits rätt att vara kontoförande institut enligt lag () om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och hos vilken Fordringshavare öppnat VP-konto avseende Företagscertifikat;
Kontaktperson Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Objekt Framgår av Objektavtalen.
Kontaktuppgifter Xxxxxxxxxxxx 0 HELSINGFORS Tel. 00 Fax: 00
Kontakt WaterCircles Sverige AB, Xxxxxxxxxxxxxx 00, 00 Xxxxx. Telefonnummer: 29 , E-postadress: xxxx@
Aktieägare Xxxxx aktier Andel av kapital och röster (%)
Personuppgifter avser varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, varvid en identifierbarfysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.
Handelsplats såsom definierat i lagen () om värdepapp
I Sverige finns många tillförlitliga datakällor för registerforskning. Det beror bland annat på att vi för befolkningsbaserade register med personanknutna uppgifter via våra personnummer. Registren delas in i nationella myndighetsregister, kvalitetsregister i hälso- och sjukvård, biobanker och forskargenererade data.
Nationella myndighetsregister
Ett stort antal register har skapats hos våra statliga myndigheter i deras verksamhet. Det finns även data från befolkningsbaserade enkät- och frågeundersökningar. Merparten av de nationella myndighetsregistren finns hos Statistiska Centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen.
Befolknings- och socioekonomiska register, hälsodataregister och befolkningsbaserade undersökningar är särskilt intressanta för forskning. De är viktiga för till exempel forskning i välfärd, beteendevetenskap, medicin och för ekonomiska prognos- och simuleringsmodeller.
Här listar vi nationella registerhållande myndigheter &#; De mest använda registren i forskning
Register om hela befolkningen på SCB
Registret över totalbefolkningen (RTB) är ett demografiskt register som sträcker sig tillbaka till talet och som innehåller uppgifter om födelsetid, kön och folkbo
Nedan hittar du de vanligaste myndighetsregisterhållare som brukar användas i forskning.
I Sverige finns många tillförlitliga datakällor för registerforskning. Det beror bland annat på att vi för befolkningsbaserade register med personanknutna uppgifter via våra personnummer. Registren delas in i nationella myndighetsregister, kvalitetsregister i hälso- och sjukvård, biobanker och forskargenererade data.
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket ansvarar för statistik om arbetsskador och arbetsmiljö. Den officiella arbetsskadestatistiken bygger på anmälda arbetsskador och återkommande urvalsundersökningar, som SCB genomför på uppdrag från Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverkets statistik
Mikrodata från Arbetsmiljöundersökningen kan du beställa från SCB
Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
BRÅ ansvarar för den officiella kriminalstatistiken. Där ingår ärenden som handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård.
Beställning av mikrodata från BRÅ (från till exempel lagföringsregistret och Nationella Trygghetsundersökningen, NTU)
Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten arbetar för bättre folkhälsa genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, före
Registerforskning, eller mer korrekt registerbaserad forskning, använder sig av uppgifter från ett eller flera register som finns hos myndigheter eller andra organisationer. Uppgifterna rör oftast individer, men kan även handla om exempelvis kommuner, fastigheter eller företag. inriktar sig på forskning som använder individuppgifter.
Registerbaserad forskning har funnits länge i Sverige och bedrivs inom exempelvis medicin, folkhälsa och samhällsvetenskap. Genom att koppla samman uppgifter från stora befolkningsgrupper kan forskare undersöka:
- biologiska och medicinska faktorer
- sociala förhållanden
- livsföring kopplat till hälsa
Resultat från registerforskning används bland annat för att identifiera riskfaktorer för sjukdomar eller som kunskapsunderlag för politiska beslut. Eftersom forskaren inte behöver samla in uppgifterna själv utan får dem från registren, är forskningen kostnadseffektiv och resultat kan snabbare omsättas i handling än i annan forskning.
Sverige har unika register
Forskning av detta slag baseras ofta enbart på data som redan finns i befintliga register, och kräver därmed inte något aktivt deltagande av de personer vars uppgifter ingår i forskningen (
.