Beh&#;ver poliser legitimera sig?
Hej! Stort tack för att du hör av dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.
Den lag de antagligen hänvisat till är lag () om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (). Offentlighets- och sekretesslagen förkortas OSL. Enligt 39 kap. 3 § OSL gäller sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds bostadsadress, privata telefonnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort eller för intern presentation av myndighetens personal samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Det ska alltså stå klart att uppgiften kan röjas utan att den anställde lider men. I ditt fall verkar de ha gjort en bedömning av att så inte är fallet och därmed inte lämnat ut uppgiften på grund av sekretess.
Då både anmälan och brottsplatsundersökning har gj
Legitimationshandling i Sverige
För personer som är bosatta i Sverige finns ingen skyldighet att inneha legitimationshandling, utländska medborgare är dock skyldiga att ha pass som huvudregel (se 2 kap. 1 § utlänningslagen) - även de som är bosatta här, med undantag för de som har permanent uppehållstillstånd (2 kap. 1§ utlänningsförordningen). Även om man som svensk inte är skyldig att inneha legitimation kan man dock förvägras tjänster, även hos myndigheter. De flesta vuxna personer behöver i praktiken kunna legitimera sig i olika sammanhang, och använder då sitt körkort, identitetskort eller pass. Utländska pass och id-kort gäller i viss mån, i första hand sådana från EES-länderna. Traditionellt kräver bankerna legitimation med svenskt personnummer på, det som ofta benämns ”fullgod legitimationshandling”.[1]
Historik
Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse
Poliser måste inte legitimera sig
Det är stopp för tillverkning av nya polislegitimationer till augusti och ett antal poliser är tvungna att legitimera sig med utgångna handlingar. Men de praktiska konsekvenserna ska inte överdrivas anser Ingemar Hummer på Polismyndighetens rättsavdelning. (Uppdaterad 20 april)
Det är stopp i systemet för tillverkning av nya polislegitimationer fram till första augusti. Från maj ska tillfälliga kort kunna tillverkas, men tills dess är ett antal poliser tvungna att legitimera sig med utgångna handlingar. (Uppdaterad 20 april)
– Det känns ju oproffsigt att visa upp ett ogiltigt ID. Frågan är om vi ens får göra så, säger Michael Malmberg som jobbar på brottsoffer- och personsäkerhetsgruppen i Uppsala.
Michael Malmberg upptäckte för några dagar sedan att hans polislegitimation gått ut. Han vände sig som vanligt till den handläggare som brukar hjälpa honom med att få en ny. Det tar normalt ett par veckor, enligt honom. Där fick han beskedet att det just nu inte tillverkas några nya legitimationer och att det antagligen kommer att dröja innan det kommer igång.
– Jag ringde till den som är ansvarig centralt på myndigheten. Han förklarade at
När kan polisen kräva att du legitimerar dig?
Ibland kan man hamna i situationer där man blir ombedd att visa sin legitimation. Vad gäller egentligen? Utgångspunkten är att var och en har rätt att vägra uppge sin identitet när ett direkt lagstöd som ålägger en sådan skyldighet inte föreligger. Det finns dock vissa situationer där lagstöd de facto finns för polisen att kräva att en person ska identifiera sig.
En polisman får begära legitimation om det finns särskild anledning att anta att personen i fråga är efterspanad eller efterlyst. Om den berörda personen vägrar uppge sin identitet får han eller hon rätteligen omhändertas för identifiering (14 § Polislagen () (PolisL)). Det måste finnas konkreta omständigheter för misstanken, exempelvis att den omhändertagne personen överensstämmer med ett signalement av en efterlyst person. Enbart en vägran att uppge sin identitet utgör således inte en tillräcklig grund för att en polisman ska anta att en person är efterspanad eller efterlyst.
Vidare har polisen i samband med ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande rätt att kontrollera en persons identitet. Ett gripande sker enligt 24 kap. 7 § Rättegångsbalken när
.