Hur bildas ett kognitivt schema

Viktiga begrepp inom kognitivt perspektiv

• Kognitivt schema
• Automatiska tankar
• Kognitiva förvrängningar
• Självschema
• Kognitiv terapi

Arbetsuppgifter kognitivt perspektiv

1. Vad är ett kognitivt schema? Hur bildas våra kognitiva schemans?
2. Vad är en automatisk tanke? Ge ett exempel på hur ett kognitivt schema kan ge upphov till en automatisk tanke.
3. Förklara vad filtrering och komplettering är för något. Varför använder vi oss av dessa omedvetna mekanismer?
4. Ge ett eget exempel på de kognitiva förvrängningarna övergeneralisering och personalisering.
5. Beskriv ett experiment som visar hur människor som utsätts för ett stimuli som aktiverar ett kognitivt schema förändrar sina beteenden på grund av detta.
6. Vad är egentligen ett självschema. Ge ett exempel på hur självschemat kan ha påverkats av den kultur man växer upp i. Hur kan din självbild påverka dig i din vardag, försök att komma på ett exempel.
7. Det är viktigt för oss att behålla den bild vi har av oss själva, varför är detta viktigt? Ge ett exempel på strategier som vi kan ta till för att behålla våra självschemans.
8. Vi lagrar i våra hjärnor erfarenheter från situationer vi kommit i kontakt

   Att kategorisera omvärlden

   Vi börjar kategorisera vår omgivning redan som små barn och de konstruktioner som vi skapar blir sedan successivt förstärkta eller motbevisade. Tänk er ett barn som varje gång han sitter i sin barnvagn och möter en hund hör sin mamma säga – Titta vilken fin vovve. Snart börjar barnet se ett samband med mammas pekande på det håriga, fyrbenta objektet och ordet vovve. Håriga, fyrbenta objekt stoppas därför in i kategorin vovvar. Barnet börjar så småningom själv peka på saker i omvärlden och säga vovve. När pojken då pekar på hundar svarar mamman genom att säga – Ja, en vovve, och förstärker på så sätt konstruktionen som barnet gjort. Men ibland kommer barnet att göra fel och exempelvis peka på en katt när han säger vovve. Då kommer mamman att svara – Nej det är en kissekatt, och på så sätt motbevisa konstruktionen. I den lilla pojkens huvud finns nu kategorin vovvar. Vovvar beskrivs av pojken som fyrbenta, håriga djur som har en nos och en svans men alla djur som passar in på den beskrivningen är tydligen inte hundar och placeras därför inte i kategorin.

   Förenklat skulle man kunna jämföra våra huvuden med mappsystemet i en dator. När vi föds böjar vi m

   Kognitiva scheman: så är vårt tänkande organiserat

   Begreppet kognitivt schema är ett av de viktigaste av de som används i nuvarande psykologi, oavsett om det är i intervention och terapi eller i forskning. Tack vare det är det möjligt att skapa teorier om olika beteendemönster, fördomar och fördomar och typer av övertygelser som definierar varje person.

   På ett sätt, var och en av oss vi har vårt kognitiva system, och dessa uttrycks från vad vi säger och gör. De är en del av vår identitet och det sätt på vilket vi har blivit vana vid att "läsa" verkligheten.

   I den här artikeln kommer vi att se exakt vilka kognitiva scheman och hur de påverkar vårt sätt att tänka, vare sig medvetet eller omedvetet.

   • Relaterad artikel: "De tio typerna av tro och hur de pratar om vem vi är"

   Vad är kognitiva scheman?

   En del av vår identitet är baserad på hur vi mentalt organiserar alla de begrepp, övertygelser och lärande som vi använder för att leva dagligen. Faktum är att om det mänskliga sinnet är så komplext och fascinerande, beror det bland annat på att det kan hitta en nästan oändlig mängd

   instagram story viewer

   sätt att generera tolkningar om verkligheten, var och en av dem har en

   Schemaets roll i psykologi

   Ett schema är ett kognitivt ramverk eller koncept som hjälper till att organisera och tolka information. Scheman kan vara användbara eftersom de tillåter oss att ta genvägar för att tolka den stora informationen som finns tillgänglig i vår miljö.

   Men dessa mentala ramar får oss också att utesluta relevant information att istället fokusera på saker som bekräftar våra befintliga övertygelser och idéer. Schemas kan bidra till stereotyper och göra det svårt att behålla ny information som inte överensstämmer med våra etablerade idéer om världen.

   Schemas: En historisk bakgrund

   Användningen av scheman som ett grundläggande begrepp användes först av en brittisk psykolog som heter Frederic Bartlett som en del av hans inlärningsteori. Bartletts teori föreslog att vår förståelse av världen bildas av ett nätverk av abstrakta mentala strukturer.

   Teoretikern Jean Piaget introducerade termen schema, och dess användning blev populariserad genom hans arbete. Enligt sin teori om kognitiv utveckling går barn igenom en serie faser av intellektuell tillväxt.

   I Piagts teori är ett schema både kunskapskategorin och processen att förvärva den kunskapen. Han trodde

   Ju oftare ett schema aktiveras (används) desto starkare blir det och desto mer påverkar det dina upplevelser och indirekt dina beteenden. Ett självschema är det kognitiva schema som skapats om dig, alltså bilden du har av dig själv och vem du är. Självschemat blir extra avgörande för våra beteenden eftersom att det aktiveras i väldigt många situationer. Men schemat är precis som andra scheman situationsbundet och därför förändras självet beroende på miljö. I olika grupper har du olika erfarenheter inte bara av utomstående situationer utan även olika erfarenheter av dig själv. Tillsammans med din familj kanske du är pratig, i skolan kanske du är tystlåten och tillsammans med bästa vännen kanske du är omöjlig att få tyst på. Den omgivande miljön bestående av olika sociala grupper med olika normer, lagar och regler är avgörande för hur du kategoriserar och tolkar även ditt eget beteende.

   Det kollektiva självet och det individuella självet

   En mycket grundläggande kategorisering du gör av dig själv är då du bestämmer om du är självständig och oberoende, eller ömsesidigt beroende av andra människor. Här är ofta kulturen du växer upp i avgörande för hur du faktiskt (medvetet och omed