Hur ska en normal jäsning ”bete sig”?
Jag försöker ta reda på om min vört jäser som den ska:
Bryggde en Single hop ale där önskat OG var Hydrometern gick dessvärre sönder under stressat bryggande så kunde inte mäta det faktiska OG:t. Jag hann dock ta ett SG vilket var
Utöver att kylningen tog uppemot en timme (10 L) så gick bryggningen bra, i min uppfattning. Pitchning på 21 c. Jag tappar över till jäshink, allt noggrant rengjort och desinficerat och ställer den i en 20 gradig källare skyddat från solljus.
Första dygnet bubblar det fint i Jäsröret, det avtar gradvis under de 2 nästkommande dygnen för att på det tredje dygnet nästan ha slutat bubbla helt. Jag fick väl ett bubblande var 3:e minut kanske? Jag upptäcker även att jästen har sjunkit till botten, 1,5 cm tjock ligger den där. Och inget skum på ytan av vörten.
Nu till frågorna:
Jag använde Mangrove Jack’s M44 torrjäst, vilket jag vet är en högflockulerande jäst, men det oroar mig att den har sjunkit redan efter tre dygn? Det flockulerar väl när det har jäst färdigt? Eller när jästen inte hittar något att äta längre? Är det normalt att den sjunker så tidigt?
Det oroar mig också att jag inte fått något sku
Att jäsa öl
Jäser mitt öl eller har jästen dött?
En av de vanligaste frgorna till oss p Det Lilla Kksbryggeriet r Jser mitt l fortfarande? r det dtt, ska jag slnga ut allt. Anledningen r att man inte ser ngra bubblor i varken jskrl eller jsrr. Det kan knnas hopplst, men trsten r att n s lnge har vi faktiskt aldrig varit med om att let inte har jst.
Det svra med den frgan r s klart att vi p Det Lilla Kksbryggeriet inte sjlva r p plats och kan kontrollera. Men d finns vr alkoholmtare(hydrometer) att ta till. Det r egentligen det enda sttet att ta reda p om det jser. ven om man inte har mtt OG (Original Gravity, allts det vrdet let har precis vid jsstart) s kan man veta om let har jst eller inte. Det man gr d r att man mter tv gnger. r det olika vrden och det senare r lgre s vet man att let jser. Men man kan ven nstan vara sker p att let har jst om man fr ett vrde som r under eftersom de flesta av vra recept har ett OG p ver Det betyder allts at
Hur hög temperatur tål jäst?
Notera att jästen klarar hur kall degvätska som helst, det som händer är att degen jäser långsammare. För hög värme är jästen däremot känsligare för och dör vid 50°C.
Läs mer
Relaterad
Vad kan man ersätta jäst med?
Om du inte har jäst kan du använda en del av den surdeg du har i kylskåpet. Torrjäst kan användas om du inte har surdeg, den har lång hållbarhet och trivs i skafferiet. Bakpulver eller bakpulver kan användas för att baka bröd.
Vad är en Jästcell?
Jästceller består av vatten, protein, kolhydrater, fett, mineralämnen och B-vitaminer och är helt fritt från gluten. Det mesta av proteinet utgörs av enzymer, som är avgörande vid jäsning av bröd. Jästcellerna i KronJäst är av stammen Saccharomyces cerevisiae. Och en annan fråga, hur påverkas jäst av temperatur? Jästen skall förvaras i sin förpackning i kylskåp i +2 grader C till +4 grader C. Är vätskan, degspadet, för varmt (över 40 grader C) kan jästsvamparna försvagas eller förstöras. Bäst och snabbast jäser degen om alla ingredienserna som används är rumstempererade. Kallt degspad ger långsam jäsning (över natt).
Har jäst cellandning?
Jästens livscykel kan beskriv
Jäst
Fotograf/bild: Martin Hanner, ¤
(jäst, vildjäst, öljäst, bagerijäst 1. färsk jäst 2. torrjäst, KronJäst blå för matbröd, KronJäst röd för söta degar, KronJäst grön kravmärkt, Färdig surdegsgrund, KronJäst Surdeg Fullkornsvete, KronJäst Surdeg Råg)
Latin: Saccharomyces cerevisiae
yeast 1. fresh yeast 2. active dry yeast, instant yeast
levure 1. levure fraîche 2. levure sèche
lievito 2. lievito fresco 2. lievito secco
Hefe, Germ 1. frische Hefe 2. Trockenhefe
levadura 1. levadura fresca 2. levadura seca
Jäsning av mat och dryck kan ske på naturlig väg eller med tillsats av jäsmedel. I naturen finns jästsvampar och mjölksyrebakterier som sätter igång jäsningsprocedurer i matvaror. Olika jäsningsprocesser har varit kända sedan urminnes tid, ofta som ett sätt att konservera mat. Man kan surdegsjäsa mjöl till bröd (läs mer > Om surdeg), mjölksura mjölk till fil, crème fraiche och ost, eller jäsa fisk till exempel surströmming. Jäsning av dryck kan vara maltjäsning av öl, vinjäsning och jäsning till alkohol/sprit. Jäsning kan också ske med hjälp av kemiska medel som bakpulver, bikarbonat och hjorthornssalt (läs mer > Bakpulver
.