Invändningar mot mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter

Kategori

Bild:

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. Mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av FN och gäller över hela världen.

Avsnittet handlar om de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Vi ska titta på hur de mänskliga rättigheterna förhåller sig till stat och individ samt några viktiga organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Avslutningsvis kan du läsa om hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Alla människor är lika mycket värda

Mänskliga rättigheter grundar sig på idén om att alla människor har universella rättigheter som är lika för alla, oavsett könstillhörighet, sexuell läggning, kultur, etnicitet eller andra saker som kan göra att man skiljer sig från andra människor.

Avsnittet handlar om de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Vi ska titta på hur de mänskliga rättigheterna förhåller sig till stat oc

En för alla – alla för en? De mänskliga rättigheternas universella giltighet

De mänskliga rättigheterna gör anspråk på att vara universella. I praktiken visar FNs länder både i ord och handling att samstämmigheten är skör. Även Sverige, ett av de länder som skrivit under flest FN-konventioner, fick nyligen besk kritik av FN för utlämnandet av två egyptier som riskerar tortyr.

Vad betyder det att de mänskliga rättigheterna är universella? Att alla skrivit på alla konventioner utan reservationer? I så fall är rättigheterna inte universella, eftersom så inte är fallet. Eller ska de snarare ses som eviga värden, ungefär som när Paulus i bibeln deklarerar: »här är icke jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna.«

Såsom existerande och universella trots att inte alla människor eller regeringar omfattar dem?

&#; Det är viktigt att skilja på moralisk rätt och juridisk rätt, säger Lena Halldenius, doktor i praktisk filosofi vid Lunds universitet. I rättighetsetik har moralisk rätt inget att göra med handuppräckning. Även om majoriteten skulle tycka att en viss rättighet var felaktig, så kan den ändå vara rätt. Det viktiga för den moraliska rätten är att den värdemässiga grund

Mycket kvar att göra för mänskliga rättigheter i Sverige

Sverige har kommit långt i arbetet med att skapa ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras men samtidigt finns det en handfull områden där mycket mer behöver göras, menar experter som Världshorisont talat med. I januari är det dags för FN:s råd för mänskliga rättigheter att för tredje gången granska hur Sverige följer FN:s MR-regler.

reformerades FN:s system för mänskliga rättigheter (MR). Ett nytt råd för mänskliga rättigheter inrättades och en ny mekanism, FN:s allmänna ländergranskning (Universal Periodic Review, UPR), sjösattes. Den går ut på att MR-rådet regelbundet granskar MR-läget i vart och ett av FN:s medlemsländer enligt ett rullande schema.

Sverige har hittills genomgått två sådana granskningar – och – och den 27 januari är det dags igen. En grupp stater från MR-rådet kommer då att förhöra Sverige om människorättssituationen i landet och följa upp de rekommendationer som Sverige fick vid den förra granskningen. Ett viktigt underlag för detta arbete är den så kallade parallellrapport som Svenska FN-förbundet skrivit i samarbete med 16 andra svenska civilsamhällesorganisationer.

Problem finns äve

Rättigheter nu!

Mänskliga rättigheter utgör ett centralt innehåll i samhällskunskap. Rättigheter nu! är ett läromedel som handlar om vad mänskliga rättigheter är, hur de kränks i dagens värld och hur de kan skyddas och försvaras. Det är består både av en elevtext och en lärarhandledning.



Materialet består av både text och film. Det går även att läsa på lätt svenska samt att få texten uppläst. 

Följande områden behandlas:

  • grundläggande idéer och återkommande invändningar mot dessa
  • internationella samarbeten
  • mänskliga rättigheter i Sverige
  • olika exempel på människorättskränkningar
  • hur människor kan försvara sina egna och andras rättigheter

Till texten finns även en lärarhandledning med reflektionsfrågor och uppgifter som eleverna kan arbeta med i samband med läsningen.

Elevtexten finns här på en särskild elevportal.


Lärarhandledningen kan laddas ner på denna sida.

.